Marianne Samuelsson har fått lämna sitt uppdrag. Detta har naturligtvis inte någon av Er missat de senaste veckorna. Det formella skälet som Minister Mats Odell angav var att Marianne Samuelsson hade farit med otydlighet om sin inställning till lika rätt inför Svea Rikes Lag. Hon föll inte på några sakfrågor, ty det är inte regeringens roll att kontrollera. För det finns andra instanser.
En kort rekapitulation: Marianne Samuelsson har i sin roll som chef för Länstyrelsen Gotland fattat beslut som gick stick i stäv med en eller flera tjänstemäns skrivelser och beslut. Det senaste gällde PayEx-grundaren Max Hanssons fastighet och dess olika byggnader samt faciliteter. Huvudfrågan har varit strandskyddet och det avstånd som gäller från havet. Marianne Samuelsson skall ha agerat på liknande sätt i andra ärenden, bl a gällande strandskyddet på Furillen. Under ett internt möte under senvåren spelar en, troligtvis försmådd tjänsteman, in Marianne Samuelssons uttryckta uppfattningar i ärendet. I det inspelade materialet försvarar sig/anspelar Marianne Samuelsson med/på att Länstyrelsen i Västra Götalands Län visst skulle agera "tjänstvilligt" om Volvochefen ville något speciellt med sin byggnation. Efter ytterligare turbulens i lokalt media under sommarupptakten råkar bandinspelningen hamna på Radio Gotland, som säkert överförtjust, exponerar materialet och resten är nu historia. Det senare i alla fall gällande Marianne Samuelsson roll som landshövding på Gotland.
Innan jag låter mina reflektioner och ifrågasättanden florera vill jag bara avslöja följande:
- Redan under sin tid som språkrör i Miljöpartiet upplevde jag Marianne Samuelsson som arrogant, ignorant och i många sammanhang direkt okunnig i sakfrågor, partiets riktlinjer samt hur man uppför sig.
- Jag har aldrig och kommer med största sannolikhet aldrig att rösta på Miljöpartiet.
- Jag älskar Alingsås - den härliga staden och de härliga människorna som jag har och har haft privilegiet att lära känna sedan jag kom till Västkusten 1988. Som potatisälskande kakmonster har jag naturligtvis mycket att tacka Alingsås för, bl a några av mina överviktskilon.
- Jag har inga som helst insikter, insyn och kunskaper om sakfrågan/sakfrågorna.
Dessa erkännanden för att ingen skal förledas att tro att jag har tagit parti för något eller någon i någon riktning…
- Dagarna innan och första dagarna efter avslöjandet skrevs det med stora bokstäver att Marianne Samulesson hade kört över sina tjänstemän och det var fruktansvärt. Är det inte just det som är en ledares ansvar att, bl a, ha det sista ordet och få fatta, ibland obehagliga, beslut som påverkar medmänniskor i en eller annan riktning? I min roll som rådgivare inom närings- och organisationsliv är det just det jag oftast saknar hos chefer - att de inte har modet att vara ledare och agera när det anser att det behövs. Jag påminner om att jag inte kan något om sakfrågan, utan har bara tittat på uppståndelsen över ledarskapet.
- Jag hade önskat att fler politiker, kommunala, regionala, i riksdagen och på regeringsnivå inte hade varit så rädda för att agera just som ledare utan hade haft modet att, på gammalt hederligt vis, "slagit näven i bordet" samt sagt och satt stopp för tjänstemäns prestige, ignorans, inkompetens och eventuellt myndighetsmissbruk. Istället är de modlösa inför opposition, "valår", media etc.
- Varför har ingen av alla medias representanter "undersökt" om den försmådde tjänstemannen, vilken jag har glömt namnet på, hade en annan eller möjligtvis en egen agenda som styrde hans beslut och agerande. Tidigt vågade någon nämna i någon tidning att det möjligtvis skulle ha funnits en prestigekamp mellan tjänstemannen och Max Hansson efter/under ett tidigare ärende innanför Visby murar. Det blev inte mer av den frågeställningen för lämpligtvis kom avslöjandet i samma tid och allt fokus lades på det. Var det en slump?
- Ännu är inte sakfrågan avgjord och myndigheter tävlar nu som bäst om att vara den myndighet som nu skall ställa allt tillrätta. Naturvårdsverket har starkt ifrågasatt varför Länstyrelsen inte har "bokfört" när Max Hanssons byggnader och faciliteter kom till och på så sätt lättare kunna avgöra om deras tillkomst har varit regelvidrig eller ej. Varför har inte dåtidens Landshövdingar agerat så att deras tjänstemän gjort detta? Var det så att Landshövdingarna då också körde över tjänstemännen eller körde tjänstemännen förbi sin Landshövding?
- I vårt land har vi en preskriptionstid om 25 år för mord, men har en länstyrelse och några andra myndigheter som vill och undersöker om de kan tvinga Max Hansson att riva byggnader och faciliteter som uppfördes för 10-20 år sedan. Logiken haltar!
- Jag kan acceptera och i vissa fall även ha respekt för att någon i frustration och vanmakt spelar in ett samtal i lönndom. Jag ser gärna att det då sker p g a att den bandande gör det för sin egen del - för att komma ihåg, för att kunna förstå och för att med det inspelade i ett möte modigt kunna ifrågasätta ageranden och uttalanden. Jag har lite svårare att se "användningsområdet" att springa till media, men jag är fullt införstådd med att många s k skandaler inte hade kommit till vår kännedom om inte medmänniskor gjort på det eller liknande vis.
- Jag kan dock inte acceptera att ovan agerande betraktas som "Fruktansvärt modigt gjort", "Borde få guldmedalj" etc. Den forne juristen på LO:s Rättskydd, Kurt Junesjös, uttalanden gör mig rädd för hur våra företagskulturer skapas. Det är förvisso alltid ledarens ansvar att skapa en kultur, men det är allas skyldighet att ifrågasätta den och utveckla den i progressiv och kreativ riktning. Något annat kan jag inte se. Att då bejubla den sortens agerande tror jag kommer att skapa en rädsla bland ledare och arbetskamrater att alltid vakta sin tunga i interna diskussioner, möten och samtal. För mig som i drygt 25 år arbetat med att skapa kreativa arbetskulturer och utveckla ledarskapet runt det ser, med detta bejublande, risken för en tillbakagång till ett mer feodalt ledarskap och extremt "internt" beslutsfattande, utan befriande och frisk insyn som en grundbult för demokrati. Jag undrar om det inte är i interna möten ledare och andra vågar tänka högt och tala vilt, var skall dem då göra det och var skall då de kreativa lösningarna se sitt ljus? En sak vet jag och det är att de kreativa lösningarna inte föds i en modlös, positionsbevakande och prestigefull kultur.
- Det är lustigt, eller kanske olustigt, att finna hur många som tar chansen till några minuters eller några raders uppmärksamhet i media och att de flesta passar på att ge den avgående Landshövdingen en spark hem till Alingsås. Hur de redan för ett år sedan ville få henne inkompetensförklarad etc, ter sig för mig lite udda. Hur framfördes det i och med att inget hände och om det framfördes på ett adekvat sätt till rätt personer - varför hände inget?
- Det är dock ytterst befriande att finna att min andra Landshövding Lars Bäckström och AB Volvo:s ordförande Finn Johnsson inte gör någon sak av att de högst ofrivilligt blev indragna i historien.
- Det är lika befriande att lyssna på och läsa om den efterträdande "reserven", Länsrådet Anders Granats uttalanden efter den annonserade avgången. Oavsett vad han personligen kände så var hans uttalanden timmen efter det hade annonserats, under Mats Odells presskonferens, beundransvärt professionella. All heder Anders Granat!
- Jag hoppas att många läste den moderata rikdagsledamoten Rolf K Nilssons "åsikt" i gångna fredagens Gotlands Allehanda. Skönt att läsa en åsikt med lite varierande små syndabockar, inga stora åthävor men en skön ton samt en saklig grund och en önskan om arbetsro för Länstyrelsen. Hans åsikter om en förändring av en framtida Länstyrelse på Gotland vet jag delas av många av mina vänner på ön och av stora delar av näringslivet på ön.
- Hade regeringen lika lätt bett henne att lämna sin hövdingestol om hon hade tillhört ett av de fyra Allianspartierna?
- Hennes partikamrater har tydligt tagit avstånd från hennes partitillhörighet och tydligt deklarerat att hon inte har agerat som Miljöpartist utan istället som regeringens förlängda arm. Jag är inte säker på att detta ställningstagande hade varit lika självklart om hon i stället som landshövding hade gjort något enastående för Gotlands framtida miljöarv?
- Alla svenska medborgare skall naturligtvis ha lika rätt inför Svea Rikes Lagtexter, det tror jag faktiskt att Marianne Samuelsson i grund och botten tycker. Om att "sladda" på detta självklara är ett skäl för uppsägning - vilket jag kan tycka att det är - tror jag att fler befattningshavare inom offentlig sektor skall visitera medarbetarna innan interna möten…
- En ledare skall aldrig skylla ifrån sig på en anställd och det var just den sista dagens tidiga "uttalande" som fick mig att känna att nu måste det ändå vara över för Marianne Samuelsson som Landshövding på mitt älskade Gotland…
- Jag älskar yttrandefriheten som den är, man behöver absolut inte förvanska den…
Jag tar med dessa rader inte ställning för någon eller något - förutom för mina egna åsikter och min starka tro på att en kreativ kultur är nuet och framtiden för Sverige och att hade den funnits på Länstyrelsen på Gotland, hade detta aldrig inträffat…
Gotland i mitt hjärta
Inlägg
